Steg upp i ottan och åkte till jobbet. Sist jag jobbade känndes det ok, inga slag så då väcktes det ett litet svagt hopp om att det kanske vänder nu. Men....nej då det va bara ett lur så idag har man fått en schemalist i huvet och lite allmänt pyngel + en kraftig psykisk utmobbning. Så jag tror att jag gav upp ikväll. Jag ringde in natten lite tidigare o ringde in en vikarie för imorron o sen ringde jag chefen o talade om för honom hur landet låg. Han hade ju inte så mycket val men jag hoppas att han förstår. Vissa helger så är det en annan flicka inne oxå på kortidsverksamhet o hennes personal idag har jobbat mycket o länge inom detta o med en liknade flicka samt att hon är huvudskyddsombud i sek. 16 o hon sa åt mig o gå hem och pratade mycket och hade många kloka ord. Kontentan av allt är att man inte ska gå o må dåligt på jobbet. Och det är ju det jag gör just nu. Mår dåligt på jobbet. Jag fick väldigt fin feedback och pepptalk o lovord idag och det värmer. Det värmer i hela hjärtat. Trots att jag känner att jag har misslyckats så har dom gjort så att jag ändå känner stolthet över mitt yrkesval och min kunskap. Tack så mycket för dom jättefina orden.
När jag kom hem så satte jag mig i soffan hos Anders o Alicia kom nersmygandes. Jag fick en sån megakram och härliga pussar. Sen efter lite mys så gick hon o la sig igen. Så efter ytterligare ett gäng minuter så säger Anders, ja jus det... Elias e inte hemma, han sover i stan..... Jaha. Jösses. Vad skoj, oj så stor han blev...
Nu ska jag somna i soffan o sova här enn stund o sen ska jag masa mig upp till sängen. Känner ni igen känslan...=)
3 kommentarer:
Vem tackar dig om hundra år?
Verkar inte funkar mellan dig och din vårdtagare. Inget fel på dig för det, men det kanske inte matchar alla gånger.
Gå till jobbet och känna oro och må dåligt ska man inte göra.
Känner dig så pass bra att du inte ger upp i första taget.
Men du är också klok nog att förstå när det är dags att bryta ett dåligt mönster.
Vilket det är och först och främst går din säkerhet.
Tror ingen betvivlar din kompetens men nu måste du också handla utifrån dig själv.
Må bra, trivas på jobbet och framför allt, säkerhet.
Du är inte ensam.
Kram gumman, sov och vila dig nu..
Tack min underbara vän. Det är oehört jobbigt när det inte funkar. Jag har funderat om jag gör fel hur jag gör fel om jag har ett visst sätt gentemot honom som dom andra inte har. Vi har provat att jag håller låg profil men inte det hjälper. Jag är på jobbet men kaninte visa mig för då går det fel. Vilken bra trygghet är jag för min kollega. Jag känner för 4 parter, min familj, mina kollegor, killen o mig själv.
Kram på dig o tack för dina fina ord.
Alla synkar kanske inte ihop alla gånger, är det fler än du som har samma problem?
Vad säger chefen då?
Svårt det där, för det är utan för min ram känner jag.
Jag bara beundrar dom som jobbar med väldigt utåtagerande människor.
Verkar inte vara lätt alls.
Hoppas det löser sig Rosy, för allas skull som du säger.
Kram
Skicka en kommentar