Tattoo

Dagen har varit innehållsrik. Först ett möte med en tjej. Intressant. Där sprang jag nästan på en föredetta vän. En som jag såg upp till en gång i tiden men som jag idag inte har 5 öre övers för. En som jag anser att jag har hjälpt enormt mycket i hennes liv. Men som tack för den hjälpen fick jag ingenting, hon skar av och brydde sig inte alls, bara hon mådde bra så sket hon i alla andra. Men men, jag tror inte denna människa såg mig, jag hoppas inte hon gjorde det. Ja, jag är lite bitter över det när jag väl tänker på det och känner att jag inte har fått ett riktigt avslut på den såkallade vänskapen vi hade. Det skulle jag behöva för att riktigt få avsluta, men men det få gå ändå. Jag växer väl ifrån det. Det svåra i det hela är att det finns 2 som jag älskar i hela mitt hjärta som jag hoppas aldrig kommer att komma iklämm över detta.

Därefter så va det en snabb runda till Anders jobb o skriva ut mitt blivande verk o därefter ner på möte på kommunen. Det höll på till kl 15.00 Då styrde mina skor mig till Wild Tattoo och jag fick utstå denna bitterljuva smärtan med det härliga ljudet. Resultatet blev så här:

Me is happy=)

Sen idag har Elias varit hos örondoktorn. Han hade fortfarande vätska bakom öronen och Anders tyckte det kändes som om att doktorn bara satt och bockade av alla symtom som Elias har och att allt som ELias går igenom är hur normalt som helst när man är ett öronbarn. Så nu ska han få rör och det kommer att ske innan november är slut. Dom frågade oxå Anders om vi kunde komma med kort varsel om det skulle bli ett avbok o det tackade Anders ja till. Så han är redan vägd och mätt inför sövningen med narkos, så allt sånt är avklarat. Detta känns så skönt. Dessa sista veckorna har varot jobbigt för Elias. Hans lilla kropp har varit konstant sjuk och orkeslös och han va ett typexempel över att det han har i kroppen o i öronen inte har släpp och han e trött i kroppen nu. Det känns såååååå skönt att komma tillrätta med detta nu.