2010-01-27

Oväder

Vaknade tidigt idag. Men när vi gick upp vid 8 så va det ett märkligt ljuse ute, lite gulaktigt. Konstigt men så fruktansvärt vackert. Inget oväder i sikte där inte. Anders kom o hämtade oss o vi åkte till dagis. Banen va glada o sprang in o började leka. Anders o jag styde kosan mot Alvesta o skulle hämta den gula som varit på verkstan igen, tändspolen va paj så den gick bara på 2 av 4 cylindrar. På väg mot Alvesta började det snöa, det snöade som tusan när vi klrde tillbaka mot stan. Lämnade in Volvon för koll o den va det dunderfel på så han fixade styrleden på en gång för den va så glapp att det va farligt o köra med. Så tusen tack för det Anders på BA Bilservice i Växjö. Det va även lite olja o servoolja så vi har troligtvis ett lekage där.

Under tiden va jag hos mamma o vi kollade på såpor hela dagen o hade en riktig slappedag. Jag va genomtrött o bara satt i mammas fotölj med ett täcke om mig för jag frös som bara den. Jag o mamma åkte o hämtade barnen o mös lite till hemma hos mormor tills bilen va klar o att Anders skulle sluta jobbet, därefter så va det dags att åka hem i ovädret. Det blåser ganska bra här i Marklanda o det har nog kommit 15 cm snö.

Alicia fick ett tröttbryt innan och började gråta som bara den för att Anders satte på radion o hon gillade inte låten. Hon gick själv upp på sitt rum en stund o kom ner o ställde sig i trappan o sa Jag är inget o ha. Spara inte på mig. Jag frågade henne varför hon sa så o hon sa att hon sa så för att hon är elak hela tiden. Säger jag o pappa att du är elak hela tiden frågade jag henne. Nej det är jag som säger det, sa hon då. Usch vad är det nu för tankar hon går o bär på? Vi pratade om det vid maten men hon kunde inte svara på varför hon tyckte att hon va elak. Vi talade om för henne att hon inte va det o att hon va den Alicia vi älskar mest i hela världen.

Nu gör jag roliga hemmasysslor som tvätta inför helgens tripp. O imorron ska jag gå igenom Elias klädlåda o ta ut det som är något o ha till Liam. Åh så roligt det ska bli....=)

2 kommentarer:

Ninni sa...

Men lilla Alicia, gumman!

Kikki sa...

Mycket ska vi gå igenom och höra från våra barn. Och många saker gör ont, jag vet. Ungefär samma ord fick jag höra av Tilda i den åldern så jag vet mer än väl hur ont det gör och hur mycket man rannsakar sig själv.. Men som sagt, barn är barn och emellanåt kollar dom oss...dom spelar ut oss till max, troligtvis utan att ens veta om det själva. Men i det läget behöver dom nog egentligen bara få höra en extra gång hur mycket vi älskar dom. För även barn behöver ju extra bekräftelse ibland och det är ju tur att dom gör oss uppmärksamma på det i detta stressiga samhälle.

Hoppas allt är bra med dej/er och att du känner att du är på rätt väg igen. även om vägen dit kan kännas lång ibland...jag vet!

kramar från Ön