2008-06-19

Jobbiga barn

Jag har världens jobbigaste barn. Dom bara skriker o skriker o skriker. Alicia är totalflippad. Tjurar ihop för ALLT. Står o hoppar o skriker så fort hon inte får som hon vill. Skriker o tjurar om det inte går tillräckligt snabbt. Lipar och hoppar om hon inte får äta lelle dygnet runt. Ni vet ju själva. Det är ju alltid nått ett barn vill som inte altid faller mamman o pappan i smaken.

Elias har flippat han med. Man kan ju ite gå en meter från honom utan att han ska börja skrika. Nä nu ljög jag. Jag kan inte ta bort blicken från honom utan att han börja skrika. Han ska inte sova, han har iofs börjat äta lite bättre igen, men nån mat vill han inte ha. Välling o gröt duger gott. Han ska inte ligga på rygg, inte mage, inte sitta. Hur man än gör så skriker han. Allvarligt. Jag vill inte mer. Här hemma ser det ut som kriget. Ingen städar ingen plockar undan. Ingen tvättar. Jag hinner inte, orkar inte plocka jämt jämt jämt. Det är fan inte bara mitt hus. Och det är faktiskt inte jag som vill bo här mest. Anders har städat toaletten 1 gång sen vi fick nytt badrum. Och det fick vi i december. När han städade det så hade jag redan damsugat golvet så han skulle göra resten. Vi såg inte varandra så mycket dom dagarna så jag fick skriva en lapp på allt han hade glömt o städa inne på toa. Känns jobbigt att behöva övervaka en vuxen människa oxå.
Just nu är jag inne i ett stadium där jag inte har nån ork. Men ändå så måste jag hålla reda på allt. Jag måste fixa allt. Jag har försökt att ta Anders till hjälp men det blir ju bara halvfärdigt o så måste jag ändå fråga om varför det o det inte har blivit fixat o varför har det inte blivit gjort. O tillslut så orkar man faktiskt inte mer. Så gör man det själv för då vet man att det iallafall blir gjort. Nu har det gått så långt att jag har så mycket i huvudet som ska fixas o göras o kommas ihåg så att jag missade Elias BVC-tid i måndags. Jag får ingen hjälp. Jag köpte i julas en kalender med varsin kolumn så att vi kunde skriva upp tider möten o allt sånt o jag har bett om att den ska användas hur många gånger som helst. Men NEJ. han GLÖMMER att använda den. -Jag har inget bra försvar mer än att jag glömmer. O HUR I FAN TROR HAN ATT JAG SKA KOMMA IHÅG ALLT????? Just nu orkar jag inte mer. Så alla ni som säger -Skäll inte på ANders han som är så snäll, Va inte arg på honom, han menar inget illa. Kan ni sluta säga det är ni snälla för jag vill inte höra det. Jag har fortfarande inte fått någon morsdagspresent, inte ens en teckning. jag har frågat honom 4 gånger o ändå kommer det ingen. Fikat vi fikade på Svenska tanten på 161 kr har jag fått betala själv. Tack för det. Jag får INGEN uppskattning för nått jag gör här hemma eller med barnen eller för nått för den delen. Jag tror jag rymmer snart. Jag orkar inte vara glad mer.

Kl 22.00


Mamma o Carl-Oscar kom vid 18-tiden. Vi grillade och gjorde potatis i ugn. Det va gott som tusan. Innan dess hade jag varit på systemet och där hittade jag mitt vin, Lindeman, Cabernet Sauvignon, på box. Jag försöker ju lära mig att dricka rött och det vinet är faktiskt jättegott.

Jag gjorde även pajjerna till imorron. Fick lite hjälp av Charlie som skar skinkan åt mig. Så här blev dom:

3 kommentarer:

Anonym sa...

Andas!!! Du är duktig...jag ska pigga upp dig med lite skvaller....

Anonym sa...

Fina människa, tack för din ärlighet. Precis sådär har jag det hemma just nu, trodde att jag var ensam om att ha jobbiga barn och en "glömsk" man.
Hoppas det blivit lättare för dig sen du skrev inlägget.
- Mimmi

Anonym sa...

Ser att detta är ett gammalt inlägg men Å vad skönt det var att läsa!! Man tror att "alla andra" har det så lättsamt med familj och barn. Jag har det likadant hemma med glömsk man och onöjda barn! Jag gör i stort sätt allt själv! Hoppas allt är bättre för dig nu och jag hoppas även på bättring här hemma hos oss:)

Hälsningar Erica